Ibland landar ett begrepp i en som en självklarhet, som en saknad pusselbit som äntligen faller på plats. Begrepp som kliver rakt in i våra liv med en så tydlig riktning – inte som något nytt utan som något som alltid funnits där. Begrepp som känns som hemma eller sanna på ett djupare plan. 

Så har det varit för mig med begreppet existentiell hälsa.

Det är ett begrepp som just nu börjar få allt större plats inom både politik, hälsoarbete, sjukvård och forskning – men för mig är det långt ifrån något nytt. Det är något som funnits med mig länge, som en underström i mitt liv. För mig är det personligt. Djupt personligt.

Min pappa, Johnny Johnsson, var företagsläkare och en pionjär i att se människan som en helhet. Redan på 90-talet myntade han begreppet långtidsfrisk, ett begrepp som fångar upp det som håller oss friska över tid, inte bara frånvaro av sjukdom utan närvaro av balans, mening och delaktighet.

Han var också tidig med att lyfta fram KASAM, känsla av sammanhang, som myntades av Aaron Antonovsky på 1970-talet. Det var något vi ofta pratade om han och jag. Jag kan än idag höra honom förklara: att när vi upplever livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt, då stärker vi vår motståndskraft. Då mår vi bättre – på riktigt.

När jag själv senare läste till arbetsterapeut dök KASAM upp igen – som ett av de teoretiska perspektiven. Det blev så tydligt hur mycket det genomsyrat både min människosyn och mitt sätt att möta andra. Det var som att cirkeln slöts. Då var det inte längre något jag hört hemma vid köksbordet – utan något som bar vetenskaplig tyngd, något som kunde integreras i mitt yrke, i mötet med andra.

Det är här min syn på existentiell hälsa kommer in.

Jag tror inte att hälsa börjar i bara biologin, blodtrycket eller sömnstatistiken (även om de också är väldigt viktiga).

Jag tror att hälsa börjar där själ och livskraft får ta plats.

Så för mig handlar existentiell hälsa om kontakten med det djupare lagret i oss. Den där platsen där vi kan känna mening, riktning, samhörighet och inre frid – oavsett om livet just nu är i medvind eller motvind.

Forskningen beskriver existentiell hälsa som en dimension av vår hälsa där vi upplever att livet har ett syfte, att vi är en del av något större, att vi har möjlighet att påverka – och att vi får finnas i vår sårbarhet. Det handlar om hopp, tacksamhet, förundran, tillhörighet, tro eller andlighet (inte nödvändigtvis religion) – men också om att bara få vara. Att få vila i det som är. Att uppleva att det är okej att vara människa.

För mig är det där som så mycket av förändringen eller läkningen börjar.

De existentiella frågorna har sina rötter i filosofin, men blir högst levande i våra vardagliga liv. Vad är frihet? Vad är mening? Hur förhåller vi oss till döden, ensamhet eller val? Dessa frågor är viktiga att ha med sig genom livet. 

Allt fler institutioner och myndigheter lyfter idag behovet av att stärka den existentiella hälsan – inte minst Folkhälsomyndigheten, som fått i uppdrag att utveckla praxis kring detta. Ämnet är inte bara aktuellt – det är avgörande för vår framtida hållbarhet, både som individer och samhälle.

Oavsett om du är en privatperson som längtar efter mening och djupare kontakt – eller en verksamhet som vill ge plats åt det mänskliga mitt i vardagen – så är du varmt välkommen att höra av dig. Tillsammans kan vi utforska vad hälsa egentligen betyder – på riktigt!